Wu-Tang meets Blue Note

More here...

Interview with Joel Mull, 090404 (Babel, Malmö, Sweden)

I finally put my translation of the interview with techno legend Joel Mull somewhere. Check it out, he is dropping a lot of history.

Ben Sims, Satie, and the birth of techno music

Hard techno is for dancing rather than for listening alone. But some unmerciful tracks of that late industrial funk music do have that repetitive, meditative quality that makes them work just as well in your headphones as on the dance floor. They win in both situations because, as I see it, the track itself emulates the slow and subtle shifts of the uncompromising techno DJ.

Ben Sims - Jenkins Lane

Monotonous music opens your head. This concept goes back to Erik Satie.

"Vexations is a noted musical work by Erik Satie. It consists of a short chordal passage and a bass line which is repeated twice in each repetition of the piece. Satie recommends on the score that 'To play this motif 840 times in succession, it would be advisable to prepare oneself beforehand, in the deepest silence, by serious immobilities.' While the 840 repetitions aren't obligatory, many artists have followed the enigmatic suggestion and played the piece with many repetitions."

"The work was first played in public the requisite 840 times, by a team of pianists: John Cage, David Tudor, Christian Wolff, Philip Corner, Viola Farber, Robert Wood, MacRae Cook, John Cale, David Del Tredici, James Tenney, Howard Klein (the New York Times reviewer, who coincidentally was asked to play in the course of the event) and Joshua Rifkin, with two reserves, on September 9, 1963, from 6 p.m. to 12:40 p.m. the following day."

If you loop something it changes. The sounds grow. Repetition is difference. "You can't step into the same river twice", as Heraclitus put it, to which Chuck D responded, "You Can't Stop The Bum Rush". What a brother know?

DJ Mujava - Please Mugwanti

Real cool track... finally someone succeeded in doing hard house music!

Redman, Raekwon, Method Man, Ghostface Killah

Four Minutes To Lockdown

Wu always had the best posse cuts, naturally. This is the best one I have heard in a while.

The Masters / The Mastas

Is it just me, or does B-Real just get better with time? Making music with La Coka Nostra must have made him sharpen his swords. The Chef sounds hungry, so they blend together nicely, just like Wu and Cypress did on Temple Of Boom (which in my opinion still ranks among the most solid rap albums ever).

Raekwon feat. B-Real - The Masters

Cypress Hill feat. RZA & U-God - Killa Hill Niggaz (prod. by RZA)

And here is my favorite track from Freddie Foxxx's underground classic Industry Shakedown (and some bonus collabos).

Freddie Foxxx feat. M.O.P. - The Mastas

Freddie Foxxx feat. 2pac - Killa

Freddie Foxxx feat. Kool G Rap - Cook A Niggaz Ass

Brott och straff i Sverige

Det kan vara värt att läsa Roger Ibsens artikel Ingen tjänar på längre straff nu i dagarna när ni lyssnar på Kartellen eller läser i tidningarna om stenkastning i Rosengård.

"Där jag växte upp på 1960-talet fanns det vuxna män som vi ungar såg upp till. De flesta var knegare och kunde umgås med ungdomar på fritiden utomhus. Om någon gjorde något dumt tog de tag i det själva. Kan inte minnas att någon ringde polisen. Dessa vuxna ser man inte längre. Ungarna är vilsna. De som rör sig på stan eller över förortstorget på kvällarna är helt andra män med andra värderingar. De "skyddar" småkillarna på sitt sätt och det kan jag förstå. Vem skulle annars göra det? Föräldrarna som sitter hemma framför sin TV? Fältassistenterna som inte längre finns där ute? Det är en tuff värd att växa upp i när vuxna sviker."

"Mycket av problematiken med kriminalvården är narkotikalagarna.

Dels genom att de hårda straffen för narkotikabrott överbelastar fängelserna och driver upp kostnaden så att vi inte har pengar till en vettig kriminalvård för andra kriminella. Och dels genom att illegaliseringen av drogerna skapar oerhört mycket annan brottslighet som rån, stölder osv.

Problematiken fanns inte förrän politikerna i Nordiska Rådet under inverkan av USAS president Nixon började driva upp straffen för narkotikabrott. Dvs vi har skapat huvuddelen av vår kriminalitet och våra straffade genom att anamma amerikansk narkotikapolitik."